This is life

TACK TACK TACK för alla kommentarer. Det är verkligen guld värt och värmer mitt hjärta!

Eftersom ingen har frågat, men alla egentligen undrar så svarar jag härmed på frågan: hur är vädret?

Jo, tackar som frågar. Det är kallt på morgonen ca 12 grader fram till kl.9 ungefär sen ligger det på stadiga 27-30 grader. Så helt okej för en viking som mig. Dock bör ni inte förvänta er att jag är brun. Inga bara axlar eller knä är det som gäller och jag brukar försöka följa det.  Som mzungo skiljer man sig rätt mycket från mängden ändå om jag säger så. I bästa fall kommer jag därför komma hem med en bonnebränna..

Det blir tydligare bara varmare och varmare också samtidigt som det denna månad, enligt de lärda, har varit ovanligt kallt för årstiden. Familjen Sjögrens vanliga tur när de är på långresa med andra ord. (Dubai har inte haft så ostadigt väder på flera år, Australien har inte varit så kallt och blött på 100 år…etc) ;P


För alla oroliga själar som ligger vakna på nätterna (mamma och Andreas) kan jag härmed också meddela att vi hittills har ätit nästan enbart ”svensk” mat. Så jag kommer garanterat komma hem i samma skick som innan resan. Jag är dock sugen på ugali, majs och bönor, getkött och pliau så jag får nog lägga in ett önskemål till Raheli som är kvinnan som jobbar här hos oss. Hon pratar för övrigt bara swahili så det tog ett tag innan jag fattade vad det var hon ville att jag skulle handla. Kom sen på att det var en 25 kg mjölsäck!.Hahah, en liten kille slängde upp säcken på sin pakethållaren och cyklade hem den för mig. Då blev både jag, Lilly och framförallt min rygg glada :D

Söndagen spenderades i Tarangire National Park. Jag kan inte sluta förundras över den mäktiga syn när giraffer, eletanter, 4 geparder, leopard, massa zebror, gnuer, antiloper, strutsar, apor, örnar etc etc springer fram över savannen. WOW! Efter en fulländad 14 timmars dag i 30 gradig värme kom vi alla åter hem sucktandes efter en dusch. Kom det nåt vatten? Nej! I dessa torrperiodens tider är det brist på vatten och det som finns får bara användas för nödvändiga ändmål. Vad bedöms som nödvändigt egentligen? När man inte duschat på 6! dagar? Kanske, om man tänker på de människorna som finns i min närhet...;P

Jag lever, trivs och frodas

Hej

 Ser ni bebisapan?! Hur söt som helst


Moshi över dagen

Igår var dagen då Alice Sjögren bestämde sig för att göra en liten utflykt på egen hand till grannstaden Moshi. Staden ligger bara 850 meter från Kilimanjaros fot och är mindre och lugnare än Arusha. Vilket är staden som är närmast oss. Riktig röta bara att hela gårdagen var mulen så någon kik på Kili blev det minsann inte…

 

Ett spännande äventyr som började med att ingen dalladalla kom. Det verkar aldrig finnas någon när man som bäst behövde det. Jag började gå och blev upplockad av en man från Habari Maalum som skulle till Ngaramtoni. Där blev det dalladalla in till Arusha och sen buss i ca 2 h till Moshi.

 

Det är alltid lika intressant att se om man kommer fram eller inte eftersom det inte verkar finnas något system för ”lokaltrafiken” iaf inte som jag har gissat mig till.

 

Här sätter man sig i en buss och väntar, väntar och väntar tills den är full och mer än så. Då kör den iväg. Alltså kan man aldrig veta när man kommer komma fram..ingen idé att stressa upp sig.

 

En Mama med ett barn satte sig bredvid mig på det 2-sitsiga sätet och jag kan lova att mammorna här har hyfsat rejäla bakdelar… En skumpig och varm tur med intryckta höfter blev resultatet.  Mitt i allt detta frös antagligen hon eftersom hon stängde fönstret, tog på barnet en fleecetröja och bredde ut sin kanga (mönstrat tygstycke som alla har här) över oss alla. Svettattacken var ett faktum!

 

Älskar också att rondell heter  = keepi lefti…så höger i en rondell blir alltså keepi lefti right :D

 

Annars går swahilin sakta men säkert framåt...några nya ord varje dag är min taktik och dessutom bjuda på missförstånden och goddag yxskaft som sker flera gånger varje dag..

 

 


Tvättdags


En cykeltur någon?


Den alternativa promenadvägen 2


Den alternativa promenadvägen



Underbart

Helgen innehöll bland annat lite djurspotting: giraffer, vattenbufflar, dikdik (världens minsta antilop), flamingos, krokodiler, vårtsvin , babianer etc

 

Mitt i detta skumpiga äventyr lättade även Lilly sin blåsa, på mig. Man tackar.

 

När vi sedan skulle äta var utbudet tämligen begränsat och kyckling och ris skulle ta över 1 h. Det vi serverades var en frukt/grönsakssallad bestående av 4 st gurkskivor, 4 tomatskivor, 2 st små bananer och några apelsinklyfter. Till denna festmåltid; ris och vatten. HAHAH! Vilken hit

 

Besökte kyrkan i söndags. Den ligger tvärs över vägen och hör till stationen. Bönen kl. 8 och bibelstudiet kl.9 hoppades dock över och vi satsade istället på gudstjänsten kl.10 (ungefär).

 

Efter 2 ½ h var det dags för barnen att gå till söndagsskolan. Stackarna! Då hade kören dansat och sjungit några sånger, vi fått ställa oss upp för att bli presenterade och ett par som nyss förlovat sig blivit framtagna för kramar och lyckönskningar. Kanske något att införa hemma ? ;P Allt detta förutom prat, bön och mycket annat som jag inte förstod eftersom allt var på swahili…

Som den Nanny jag är var jag ute med barnen större delen av gudstjänsten (som varade i 4 h!). Lilly och jag pratade med massajer som vallade kor och getter, medan Kevin satt på pastorns kontor och drack cocacola...

 

 

Annars är svaret på de vanligaste frågorna som frågas ungefär 5 gånger varje dag följande, ” Ja, jag är gift och nej Lilly är inte till salu”. Så mamma, ringen fungerar.

 

Har fått lite frågor om min adress så här kommer den:

Alice Sjögren

C/O Habari Maalum Media

P.O BOX 7292

ARUSHA

TANZANIA

Ett nytt simkort med följande telefonnummer är nu införskaffat: +255 752254439

Over and out

 


Här bor vi


Sa jag att det är dammigt?


Hej Tanzania

Varm luft (25 grader) , exotiska dofter och många nya ljud slog emot oss då vi efter en 14 h resa klev ur flygplanet på Kilimanjaro International Airport. Underbart!

Resan var något av en pärs, men alla våra 30! väskor gick igenom och kom fram vilket väl kan ses som ett under. Barnen var duktiga och kämpade på väl.

Stämningen är fin, men en väldigt stor omställning för alla och kanske främst barnen. Koka vatten, sova under myggnät, kackerlackor i sängar och skåp och få 3 strålar vatten i duschen, skumpa fram på lervägar som helt klart sett bättre dagar är bara  några av sakerna som måste bli vår vardag.

 

Jag fick största kramen av Baselisa och Reuben. Väldigt roligt att se några bekanta ansikten. Känns skönt att man vet lite hur saker och ting fungerar + hittar i området.

 

Vår bil har inte kommit än, men ska förhoppningsvis komma nästa vecka. Detta gör att vi blir ganska begränsade eftersom vi bor hyfsat isolerat. Tanken att barnen skulle börja skolan igår, onsdag, förkastade vi ganska snabbt.  Fredag blir bättre. Hoppas på att de har vant sig lite mer till dess.

 

Det är väldigt torrt och dammigt. Har inte kommit något regn sedan i maj och väntas inte förrän i slutet av oktober!  Så det borde vara lite grönare och härligare då mamma och Karin kommer ner  :D.

 

Den utlovade fiberinternetkabeln som skulle varit nergrävd och klar i juli har ännu inte påbörjats så när nätet fungerar som bäst är hastigheten typ 0,5 MB. Så det är tveksamt hur mycket jag kan vara uppkopplad och höra av mig.

Mitt simkort sen förra gången funkar inte, men ska köpa ett nytt så fort jag kommer in till stan...

peace out

 


RSS 2.0